En mammas liv

Vi var med i en krock igår. Vi och tre bilar till...

Andreas stannade vid ett rödljus och sen small det bara.

Han bromsade inför ett rödljus och hann stanna och även stå still ett par sekunder.
Sen slänger han ett öga i backspegeln och ser en bil komma med en rasande fart bakom. Han släppte upp bromsen, la i ettans växel och satte foten på gasen. Han hann aldrig gasa iväg innan det small. Men det blev en såpass mycket mindre smäll än vad det hade blivit om han hade haft foten på bromsen.
Ändå var det fyra bilar inblandade i krocken. Vi, en volvo, en citroën och han som körde in i oss alla.
Det blev tack och lov inga kroppsliga skador då Andreas var såpass vaken och hann reagera.

Våran bil fick en trasig lyckta, tappade lite plast och fick en liten buckla i bak.
Volvon fick en liten plåtskada på ena framskärmen och en trasig lyckta.
Cittran blev intryckt på höger baksärm.
Bilen som körde in i oss alla tre gick inte att köra från stället alls. Den var totalkvaddad i fronten. Han hade oturen att köra in i stolpen på våran bil. Därav totalkvaddad.

Men tack och lov blev det inga personskador. Men jag och Andreas ska ändå åka till VC idag för att träffa läkare och ev upp till röntgen för att kolla att allting är okey med oss.
Kan även vara bra och ha allting dokumenterat inför eventulla senare problem och allt sånt.

Det jag är mest glad över är att Natalie inte var med oss. Ingen aning om hur jag hade mått efter det. Men nu behöver jag inte tänka på det. Behöver inte oroa mig för hur jag mått... Det är skönt. Underbart skönt.

Återkommer efter besöket hos läkaren.

Kramar